Ingen måndag i mängden

I dag har det hänt så mycket. Så mycket och samtidigt ingenting. När jag drog av mig täcket i morse stängde en annan person dörren till rummet där hon just tagit cellprov. Medan jag bryggde min första kopp kaffe satt en av mina vänner i ett väntrum, nervöst lyssnande efter ledtrådar i sjukhuskorridorerna i hopp om att höra hur det gått för hennes kärlek. En annan vän låg på ett operationsbord och någonstans stod två älskande med varsin klump i magen. Så nära varandra, men snart i olika länder. Medan jag låg i soffan och lät mig underhållas av slö eftermiddags-tv satt några människor nära mitt hjärta och funderade på blodsocker, blodtryck, framtid och barnnamn. Medan jag läste mail satt en vän på sitt nya jobb, medan en annan firade sin födelsedag och en tredje tvingades överge ett mål till fördel för kroppens bästa. I dag har det hänt så mycket. Runt om mig har så många lopp startats medan jag bara stått i startgropen. I morgon startar jag.