Då har vi ett mål då

Vinet jag köpte i går var tydligen ett korkvin. Och vi har ingen korkskruv. Så, min lilla romantiska gest gjorde så som mina romantiska gester oftast gör och föll platt. Helt obarmhärtigt föll den från femman på badhuset och magplaskade framför klassens snyggaste kille. Ungefär så.

Sedan bråkade kladdkakan jag gjorde och stelnade jättelångsamt. Och eftersom jag är en Mäki kunde jag inte riktigt hantera mitt bakslag särskilt elegant utan blev råtvär. Svor och kallade mig själv för himla dumma jävel. Men som tur är har jag världens finaste människa som sambo. Han klappade och kramade, blev glad ändå, ställde vinflaskan på fönsterbrädan och sa: "Tills vi har en korkskruv".