Touched by a crow, och så

I dag höll jag på att krocka med en fågel. En kråka för att vara exakt. En freaking crazy attack-kråka.

Det hela skedde när jag var ute och gick med min hund och precis svängde runt hörnet på en byggnad. Precis i steget runt bara svischade något svart fram precis framför mig samtidigt som något vidrörde vid min mage. Vad falls?! Jag stannade, blinkade, utbrast något i stil med: "Uumphff!". Tittade på min mage, tittade efter det svarta och mycket riktigt. En fågel-fan, en galen kråka! Jag hade precis undgått en frontalkrock med en kråka! Jag hade precis blivit vidrörd av en kråka! En galet snabb kråka som sket fullständigt i föräldra-rådet att man inte springer runt hörn!

Åh. Såhär i efterhand önskar jag nästan att vi frontalkrockat. Tänk vilken hysteriskt rolig historia det hade blivit. Vilken anekdot jag gick miste om. Men, jag får väl prioritera faktumet att ingen kom till skada. Det hade ju antagligen slutat i en omedelbar död för kråkan om vi krockat. Jag är ju, som bekant, stenhård och direkt olämplig att flaxa in i.