Kärlek

Kärlek är att se honom, och ingen annan. Att titta ut över en samling människor och bara se honom. Det är att plötsligt förstå vad folk menat när de sagt att han är Han med stort H. Det är att hångla i timmar. Kärlek är att stirra sig blind på mobilen, att vänta och vänta, samtidigt som man övertalar sig själv om att "man ju ändå inte vill prata med honom nu". Det är att gå på promenader och stamma.

Kärlek är att öppna sig. Att öppna sig fullkomligt, fullständigt och helt på tok för fort för en nästan främmande människa som plötsligt känns närmare än allt. Han finns på riktigt i varje låt. Kärlek gör en dum, knepig och glömsk. Man glömmer bort, glömmer bort att man ju inte är en sådan som väntar på en killes samtal. Det är att finna sig själv på platser man inte trodde att man skulle till. Det är att springa naken, att dela sovsäck och äta frukost mittemot varandra, helt tysta. Kärlek är att sitta bredvid honom när han röker och inte känna av cigarettlukten. Det är att tycka att det nästan luktar gott.

Det är ett dis. Det är hans hår, hans ögon, hans läppar. Det är att le och skratta. Det är att känna på ett sätt som man lovar varandra att man aldrig känt förut. Det är att veta att han väntar på dig lika mycket som du väntar på honom. Det är att få ett samtal av honom mitt i natten, för att han saknade dig. Det är att plocka fram dagboken och täcka sidor med han namn, hans röst, hans doft och ord. Kärlek är att titta på honom varje dag och känna sig lycklig. Det är att känna sig trygg. Det är att fluffa hans kudde varje kväll innan ni går och lägger er, bara för att han en gång sa att han sover som bäst då. Kärlek är att inte bry sig om samtalsämnena ibland tar slut och man kanske mest pratar strunt i telefon. Det är att bara bry sig om att den andra personens röst finns där. Det är att inte släppa taget. Det är att försöka.

Kärlek är ett rus, en explosion och ett tomt, kallt rum när den försvinner. Det är att tatuera sig, att alltid ha hans namn inpräntat i en del av sig. Det är en eld, hur klyschigt det än må låta, det är en glöd. Det är att se honom på stan och fortfarande minnas allt. Kärlek är att älska.