Detta klipp får i alla mig att le. Speciellt efter att ha läst klart cirka tvåhundra sidor om kontinuum, dikotomi och salutogent vs. patogent. Tycker att det är fint hur photoboothens förvrängda lilla lins liksom fångar alla. Photobooth har ingen åldersgräns. Så simpelt, så kul. Nästan som att ha Lisebergs spegelhus ett klick iväg bara. Titta bara på de rara gamlingarna. Jag blir liksom fylld av kärlek när jag ser dem. Vill adoptera dem och ha de springande här hemma. Ge dem roliga namn som passar deras minspel och läten. Åh. Mina hjärtan. Vi skulle ha så kul ihop. Jag och de där photobooth-tokarna.
Aaand - snap, back. Efter att ha tittat på klippet kanske en eller två gånger till ska jag ta och krypa mot sängen. Huvudet är trött efter läsandet. Och jag behöver ladda inför morgondagen. Då blir det träning, skola, nollning och firande av far min som i morgon är ett stycke födelsedagsbarn. Jag tjuvstartar firandet och drar omedelbart av några cyber-hipp-hurra. Grattis pappa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar