En kvart efter mina försök att stå på huvudet naken

Sitter hemma och pluggar, vänd mot fönstret för att ta vara på det vårviskande vädret utanför. Iklädd sport-bh och träningsshorts. Ser en stege dyka upp utanför fönstret. Tänker "Va fan nu?", när jag ser att stegen lutas mot mitt hus. Inser i panik att det är tvätta-fönster-dag på Västerslänt. Helvete! Kastar mig iväg och hinner precis få på mig en tröja innan fönsterputsarens nuna dyker upp på andra sidan rutan.

Reflektion: Jag är alldeles för mycket mig själv när jag är hemma för att någon plötsligt ska dyka upp på andra sidan fönsterrutan. Min fönsterputsare är dock sjukligt proffsig. För trots att han tittar rakt på en fönsterruta ser han aldrig ut att titta igenom fönsterrutan. Det hade jag aldrig klarat av! Jag hade tittat in i allas hem, kikat på inredning, vinkat åt eventuella husdjur, skakat på huvudet eller nickat gillande och helt enkelt dömt allt och alla där på andra sidan rutan. 

Vart är dina föräldrar tösabit

Så. Jag är 22 och bor i radhus. Har upptäckt något väldigt komiskt. Varje gång det ringer på försäljare eller ansvariga från samfälligheten vet de aldrig om de kan ta sitt ärende med mig. Just i dag var det dags för Securitas att fundera på saken. Vi hälsade, han kikade in bakom min rygg, som om han letade efter någon annan och sa sedan: "Ehm, bor du här?". Jag sa att det var korrekt och då harklade han sig lite och sa: "Men eh, bor du här som.. vuxen?".

Här får ni något vackert att vila ögonen på

..fjärilarna ja

Bland knuffande tanter och fynd

I dag begav jag mig till Pingstkyrkans second hand-butik i Uddevalla. Kvart i tio stod jag och ett tjugotal pensionärer och hängde på låset. Mitt sikte var inställt på julsaker. Insåg nämligen här om dagen att det inte riktigt räcker med julpynt anpassat för 26 kvadrat när jag nu bor cirka sex gånger större. Det var en samling köpsugna som delade kö med mig, det både knuffades och puffades. Till slut slog dörrarna upp och vi pressade oss hårdhänt in genom dörrarna. Såg vissa springa iväg i butiken, slogs av köpstress och undrade: Vad ska hon hämta? Vad vet de som jag inte vet? Är det där borta allt det bästa är? VA?!

Men sedan orkade jag inte bry mig. Plockade åt mig en korg och började genast fylla den med massvis av supernödvändigt julpynt. Förälskade mig i massa saker, däribland en fin väggbonad och några glögg-glas. När jag traskat runt ett tag stötte jag på min vän Linnea och kort därefter dök också min vän Anja upp mellan hyllorna. Efter ännu en stund sprang vi också på Marielle. Ingen av oss hade vetat att den andra skulle dit, och samtliga av oss hade väl trott att vi var ganska sällsynta exemplar där vi gick. Men icke. Medan andra 22-åringar kanske låg och sov ruset av sig så spenderade vi vår lördagsförmiddag på Pingstkyrkans second hand-butik. Någon 22-åring vaknade upp bredvid ett illaluktande ragg, men inte vi. Vi fyllde varsin korg med "gud-så-billigt"-saker. Och jäklar vad nöjda vi var över det.

Best of Tallvägen

Blev lite vek i hjärtat efter att ha skrivit om flytten och kände att en bildhyllning till Tallvägen satt på sin plats.

Hemma bäst

För lite mer än ett år sedan, den första oktober 2011, stod jag framför spegeln i mitt nya hem på Tallvägen i Uddevalla. Om några minuter skulle mina tjejkompisar anlända för att sätta min lägenhet på sitt allra första festtest. Det var dags för oktoberfest och hela min kyl var full av fin-öl. Två dagar innan hade jag varit på Systemet och gjort av med 280 riksdaler, enbart på öl. En vecka innan hade jag flyttat in och jag sov så tokigt jävla bra där de första nätterna. Försov mig varje dag under första två veckorna. Det gick liksom inte att vakna. Där och då var det världens mysigaste plats.

Jag älskade att bo där. Älskade att vakna där, att se på tv med bara Aquila som sällskap och att göra något så enkelt som att bära hem matkassar. Även om det var sjukligt snåla matkassar under hösten 2011. I december hade jag hundra kronor på kontokortet och tre ynka kronor på sparkontot. Som ni kanske minns klippte jag sönder en hushållsrulle när toalettpappret tog slut och jag inte hade råd att köpa nytt. Ändå var jag så jävla nöjd. Njöt verkligen av att säga meningar som: "Vi kan vara i min lägenhet". Och vi var väldigt mycket i min lägenhet. Sängen dog under en fest och en annan gång var vi närmare tjugo personer som delade på mina 26 kvadratmeter. Jag ville att min lägenhet skulle vara allas krypin. I min lägenhet presenterade jag min vän Maria för min bästa granne Jesper. De blev ett par några veckor senare. Det var även i den lägenheten som jag och Alexander till slut hamnade på samma plats efter 11 månader av distansförhållande. I slutet av augusti flyttade han in och jag fick ännu en anledning att älska den där platsen. Men, den 13:e oktober packade vi ihop på kära Tallvägen och begav oss till vårt nya hem, vårt radhus i Hammarkullen i fina Göteborg. Nu har vi bott här i snart en månad och hörni, vi älskar det. Det är vår plats, det är hemma. Här och nu är det världens mysigaste plats.

Mitt hem på Hammarkullen

Att spreja glitter på hundskit

Hemma hos mig är det påskpyntat och fint. Men, jag är inte där. Jag är i Karlstad hos Alex. Här har vi damm. Jag kommer under den här helgen att  kalla det för påsk-damm. Inbillar mig att det kan hålla undan den stora städflippen. Jag tänker inte vara den tjejen. Tjejen som städar hos sin pojkvän. Tänker inte. Igen. Men det ser verkligen ut som ett rövhål här. Ett påsk-rövhål. Hade mamma stuckit in huvudet här hade hon beskrivit det som "ett bombat skithus". Hade pappa stuckit in huvudet hade han kallat det hela för "en jävla pundar-håla", alternativt så hade han demonstrativt bara ställt dammsugaren precis utanför dörren. Ordets gåva, den fick jag av mina föräldrar.

I alla fall. Ska inte städflippa. Jag ska köpa en påsklilja. Jag ska köpa en påsklilja och i morgon ska jag äntligen få se fantastiska "Den Svenska Björnstammen". Kör de "Mörk kallt ljus" eller "Detta har hänt" är jag rätt säker på att jag kommer dans-gråta.

There's an eagle

I går var fan mitt namn Organiserings-Mäki. Vilken jäkla koll jag har på läget nu. Inte bara fick jag gjort en vettig budget, en snål men vettig. Satt och skrev in en massa viktiga datum i almenackan också. Är som sagt helt nerkärad i att ha saker att se fram emot. Kollade igenom de kommande kurserna, kryssade i de viktiga föreläsningar (..och de oviktiga) och plötsligt kom jag till ett datum där det stod "Slutseminarium och information om årskurs 2".. Vilken chock! Om bara några veckor har jag gått ett år på Högskolan Väst! Kändes som ett skämt att skriva in det i almanackan. Ett rätt spännande skämt.

Efter några plus, minus och "fan"

Åh herregud. Det är vid sådana här tillfällen då jag verkligen bugar mig inför min vän Anjas hjärna. Har precis spenderat ungefär en timme åt att skriva budget och nu känner jag bara: Vilket jävla helvete. Kaos-alarmet ljöd en del gånger vill jag lova. För många siffror, för lite koll. Men nu tror jag att jag har allt på rätt ställe. Känns bra.

Insåg att april skulle bli en utgifternas månad då jag ska på två konserter i Karlstad, en standup-show i Uddevalla och på tjejhelg i Stockholm. Känns bra att ha lite koll på vad jag kan och inte kan spendera. 

Nu surfar jag runt på olika butikers annonsblad. Kollar vart jag ska köpa veckans ägg och så vidare. Planerar att hänga en hel del med ägg och tonfisk de kommande veckorna. Har för övrigt också varit inne på vissa studentforum för samla  spartips. Detta är de åtta mest frekventa tipsen jag fått: 

1. Sno toalettpapper från skolan - Hade kanske varit något för mig under ekonomikrisen.
2. Åk ut till förortens bibliotek, de har sällan råd med larm till böckerna - Inte aktuellt. Inte på grund bristen på närliggande så kallade förorter, utan för att detta bara är direkt ont!
3. Stäng av alla element och klä dig varmare - Doing it
4. Sno glödlampor från allmänna toaletter - OJ. Det är skillnad på att vara fattig och tattig. 
5. Dra ned på alkoholkonsumtionen - Klokt. Förstås. Tyvärr.
6. Skaffa en partner! Alla utgifter halveras, plus att du har ett säkert ligg - Hej Alex! 
7. Bajsar du aldrig hemma så sparar du toalettpapper och vatten - Jag bajsar vart fan jag vill. Det har jag väl ändå råd att "unna" mig.
8. Jobba extra - Söker under stock och sten.

En föreslog även att man helt enkelt skulle pissa utomhus. Det skulle tydligen inte bara gynna ens egna plånbok, utan också naturen.? Antar att han ser sig själv som något slags vattningssystem. Nåväl. Nu är jag redo för april.

Och! Stort grattis till Anja som fick veta att hon har jobb säkrat!

På tjugosex kvadratmeter

Det blir att skutta över varandras saker och lite granna känna sig som en deltagare i "Inte nudda golv". Men, finns det hjärterum så finns det stjärterum. I kväll äter vi pizza, jag och mina sambos.

Idag har jag:

Vaknat, hämtat tvätt som varit inlåst i en tvättmaskin som stått utan ström, ätit stuvade makaroner och promenerat med min hund. Tråkigt och oproduktivt skulle vissa säga. En dag i ett lugnare tempo skulle jag säga. Det får man ha ibland.

Problemlösning

I dag skar jag sönder en rulle hushållspapper eftersom mitt toalettpapper är slut och jag inte  har råd med nytt. Hushållspappret som jag rotade fram ur mitt städskåp hade fräckheten att vara av märket Serla. När fan hade jag råd med Serla liksom? För det ska gudarna, du och alla veta - det var längesedan jag använde Serla. Det jag torkat mig med den senaste tiden har varit det strävaste, billigaste, mest gråa toalettpapper som jag kunnat hitta på Lidls lastpallar. Så mitt i min studentfattiga misär där jag tvingas skära sönder hushållsrullar för att skapa toalettrullar så gör jag liksom ett uppköp. Kan inte bestämma mig för huruvida jag är förbannad eller glad över detta. Nåväl. Sånt är läget. Mot dass styrs jag nu.

När min rullgardin åker upp ska det spraka av färger

I dag vaknade jag upp till en sådan där grå höstdag. Hela himlen var fylld av ljusgrå moln som liksom inte ens var moln, utan mer bara en hinna. Höstmolnen, de är inte fluffiga, de har inte ens en kant eller början. De är liksom bara över hela himlen ändå. På varenda kvadratmeter av himlen ändå.

Jag drog ned rullgardinen, tog till flykt under täcket och försökte sova bort skiten. Vaknade upp några timmar senare till en lika grå himmel. Gick upp och ut på morgonpromenad med Aquila, muttrande om hur helvetes helvetiskt grått allt var just i dag. Inte ens löven på marken var färgglada, sådär som de brukar vara. I dag hade de börjat förmultna. I dag var de bruna. I dag låg de som halkiga lerklumpar i redan halkiga trätrappor. Riktade mitt bittra, tunga huvud mot marken tills jag nästan krockade med en förbipasserande liten dam. Drog upp mitt huvud och tittade upp lagom till att en höstvind ryckte tag i ek lite längre bort. Massor av färgglada höstlöv föll från trädet och landade på de förmultnade löven. Jag kom plötsligt ihåg att det gråa bara gömmer saker ibland. Det fina finns ju hela tiden, om man tittar på rätt ställe. Om man tittar på sina smutsiga Converse kommer hela dagen kännas som just det. Men, tittar man upp och ser sig omkring kan man plötsligt få se naturen skapa konfetti-regn.

Jag plockade med mig några kvistar med envisa höstlöv och satte i mitt sängfönster. Innan jag ser det gråa utanför fönstret ska jag se dem, och även när jag ser det gråa utanför fönstret så ska jag se dem.  

Tänkte egentligen bara säga att det är kul att flytta hemifrån

Det är kul att flytta hemifrån och att äntligen få rodda runt sig själv och upptäcka att man flyter rätt bra. Man handlar sin egen mat, diskra undan eller lämnar kvar sina egen disk och städar för att man själv vill, och inte för att föräldrarna tryckt in huvudet genom ens dörröppningen och sagt att "det ser ut som ett bombat skithus".

Det är att kul att flytta hemifrån och inte alls vara den där stökiga tjejen man trodde att man var. Här, i min lägenhet, diskas det undan och bäddas. Varje dag. Klädhögar stör mitt synfält på ett sätt de aldrig gjort innan. De stör mitt synfält på ett sätt som skulle få min mor att gråta av stolthet. Åh, alla dessa gräl om klädhögar. Mamma, låt mig säga det nu, bättre sent än aldrig: Du hade rätt. 

Det är kul att flytta hemifrån och plötsligt upptäcka hur allt det där som föräldrarna grälat på en om plötsligt är ens givna regler. Allt det där de irriterat sönder en med känns plötsligt helvettigt. Här steks det på låg temperatur, här viks det kläder och hängs upp handdukar i rasande jävla takt. När jag bodde hemma var ett av mina största hat-moment på dagen när pappa rasande sa åt mig att för i helvete se till att hälla vatten i kaffekannan efter att jag druckit det kaffet jag önskat att ha. Detta för att förhindra att kaffet etsar sig fast i kannan och ger nästa omgång kaffe en besk smak. Åh, vad jag knutit näven om detta många gånger. Åh, vad jag, varje gång jag hällt det där vattnet i kannan (vare sig jag varit själv eller ej) demonstrativt och högt sagt: NU HÄLLER JAG VATTEN I KANNAN SÅ ATT DET INTE ETSAS FAST KAFFE! ÅH VAD BRA!

Det är kul att flytta hemifrån och inte bara hälla vatten i kaffekannan efter bruk, utan numera diska kaffekannan och den där grejen som man lägger filtret i. Jag tyckte att pappa var så besvärlig med den där kaffekannan när jag bodde hemma. Det skulle liksom göras så fort man var klar med kaffet. Kallade honom kaffe-Hitler, i smyg. Och nu, nu är jag värre! Nu diskar jag fanskapet efter varje gång. Blir stressad om jag ser kaffekannan stå där och ha kaffe i sig när jag inte vill ha mer. Och vad som värre är: Jag nöjer mig inte med att hålla upp detta hemma hos mig själv. När jag var hemma hos Alex i förra veckan och såg hans kaffekanna så kunde jag knappt vänta tills han skulle trampa iväg till skolan den dagen så att jag kunde få diska den och frigöra den från allt kaffe som etsat sig fast. Jag har tagit den där egenskapen som min far hade. Jag har tagit hans fullt vettiga egenskap och skapat ett monster.

Det är kul att flytta hemifrån, att rodda sig själv och inse hur mycket roddande man gör endast tack vare eller på grund av sina föräldrar.

Klart de hade energi med sig

Underbart att få lite kvällsbesök. Min energin-nivå skjöt upp genom taket tack vare det. Tokmysigt att få träffa lite närt och kärt, visa lyan och bjuda på fika. Inte blev det hela sämre av att de hade med sig inflyttningspresenter i form av blommor och världens finaste pall (visas nedanför). Planerar att sova på den i natt, eller att alternativt dra ned den under täcket ihop med mig. Älskar, älskar, älskar den!

I don't need it to be easy, I need it to be worth it

Tack alla söta ni som lyckosparkat mig genom denna dagen! Jag har kommit fram till att tentor är ett ganska ondskefullt påhitt. Men det gick nog okej, hoppas jag, samtidigt som jag greppar mina tummar.

Trivs så himla bra i min lägenhet. I dag har den fått sig en kaffebryggare och de sista flyttlådorna packas just nu upp. Tio i tolv. En vettig tid att ordna i lägenheten, tycker jag. Uppenbarligen. Annars då? Jag har köpt öl idag, för tvåfemtio pickaderos. Massa god fin-öl. För på lördag ska jag nämligen ha några av mina tjejer här för att fira att Oktoberfestens månad äntligen är här, och för att inviga min lilla lya.

Lite av den där lägenheten

Måttar, räknar, drömmer

Jag har fått nycklarna till min lägenhet! Jag har äntligen fått nycklarna och fått börja flytta in. Åh, vad jag sett fram emot detta. Åh, vad jag längtat och fortfarande längtar. Jag längtar till allt det där som man så småningom kommer förbanna och hata. Tänk att få bära ut sina helt egna sopor, boka tvättid och typ, dammsuga. I mitt hem. I morgon åker jag till IKEA och handlar så mycket jag och vagnen kan bära. I morgon eller i övermorgon sover jag min första natt i lägenheten. Känns så bra. Känns hemma.

Och som om det inte vore nog så hade jag en fantastiskt dag på jobbet idag också. Gick verkligen omkring på mitt Sportshopen och kände mig så ärligt jäkla nöjd. Har sagt det förut men säger det igen; mina arbetskamrater är bäst. Hade massa (köp)glada kunder idag också. Vet inte vad det var med dem. Om de var bakis, rika som kungar eller zombies. Köpte gjorde de i alla fall, varenda liten pryl som man pekade på tog de med sig till kassan. Underbart med dessa dagar. När allt liksom är på rätt sida och i rullning. Ikväll är det en nöjd tjej som checkar ut och beger sig mot sängen.

Om blommor inte vissnade och plastblommor inte vore så ofantligt fula, då hade jag viljat ha en exakt likadan vägg

Godmorgon.