Men vilken är the soundtack of our life

Det finns en del låtar, en del låtar som bara träffar så satans rätt. Mitt i känselspröt. Det är som att vissa låtar bara penetrerar och landar mitt i ett minne, en gammal känsla, ett dammigt ex-arkiv. Helt utan att man saknar personen eller det som var så bara faller man omkull lite ändå och minns precis vad som hände då, hur man kände, hur man garvade, hur man grät, hur man hoppades och kanske hur man sedan vann. Låtar är verkligen på många sätt inramningen av ens liv. Eller hur? Om det så är låtarna som får en att minnas för att man lyssnade på dem då eller för att de väcker känslan åter.

Spice Girls och Five kommer alltid vara lika med mina lågstadie-år. Den pinsamt klyschiga "Don't wanna miss a thing" med Aerosmith kommer alltid vara tonårshångel och förlorad oskuld. Den Svenska Björnstammens "Kärlekens Matadorer" kommer alltid väcka känslan av att falla på samma sätt som deras "Vart jag mig i världen vänder" alltid kommer väcka svettiga Mallis-kvällar till liv igen. På samma sätt som vissa låtar fanns med i det dåvarande nu:et och därför blivit lika med ett minne så finns det ju också låtar som bara väcker känslan igen, helt utan att de spelades då. "The ballad av of me and my friends" av Frank Turner kommer alltid göra mig gråtfärdigt-jävla-stolt över mina vänner, helt utan att vi egentligen lyssnat på den ihop. Men den sammanfattar känslan de ger mig. Det är samma sak med FUN.'s låt "We are young" som helt enkelt gör mig oövervinnelig under de fyra minuter och elva sekunder den pågår utan att den egentligen spelats i ett avgörande ögonblick. Den väcker bara ett sjuhelvetes livspepp. 

Under förra veckan lyssnade jag på en låt som fullständigt attackerade mig med känslan av ett slut, känslan av att det inte längre räcker att älska någon. Det är Uddevallas Newkid som sjunger och den heter "Hon vill va blind". Jag vill inte att den ska ta slut när jag lyssnar på den. Det är häftigt med låtar som ruskar om något inuti en. Fan, hade varit fräckt att kunna göra musik. Att kunna ruska sig själv.