Kärlek blir aldrig oaktuellt

Efter veckan i Kiruna stod jag och packade ihop mina sista saker då farmor kikade in i gästrummet. Hon höll i något. Kupade sina rynkiga händer kring något och log nästan ursäktande.

- Jag har en grej till dig. Jag har sparat den i tio år, tänkt ge dig den i tio år men glömt bort. Och nu är det nog inte ens aktuellt längre, men den var ändå sparad till dig. Här, sa hon  och öppnade sina kupade händer.

I hennes ena hand låg en liten fotbollssko i plast och farmor förklarade att det var Beckhams sko. Jag blev så himla glad, tog den lilla plastskon i min hand och kramade om min lilla farmor. Min lilla farmor som sett den där lilla skon och tänkt på mig, kommit ihåg barnbarnets idol och sedan sparat den. För mig och min skull. En så himla liten sak, knappt värd något alls men ändå värd så himla mycket. Fina farmor. Du har sparat den i tio år, nu ska jag spara den hela mitt liv.