Runt jorden och sen tillbaka till er, alltid tillbaka till er

Helgen i Stockholm ihop med mina tjejer var så ruskigt bra. Så stor på många sätt. Med risk att låta högtravande och överdriven så vill jag ändå påstå att alla vi tjejer har ett lite lättare och stoltare hjärta efter helgen. Det var verkligen en så himla fin helg. På det där sättet som bröllop, studenter och dop är fina på. Stort, hjärtknipande.

En av kvällarna i Stockholm satt vi runt ett bord och pratade om vad vi förknippade varandra med, vad vi betytt och betyder nu. Så mycket som aldrig blivit sagt blev sagt, så många tack, så många förlåt. Varenda en av oss grät vid något tillfälle. En sedan där rörd gråt, en sådan där gråt som tar med sig tusen tunga stenar som legat på ens axlar. 

Jag älskar mina tjejer. Det går inte att upprepa nog många gånger. Ser upp till var och en av dem så mycket. Inspireras, motiveras. Av alla deras egenskaper, deras skratt och sättet de stått kvar bredvid mig hela tiden. Jag kan inte sluta imponeras av er, tjejer. Jag är så otroligt tacksam att jag har just er.

Mina favorit-minnen är mina minnen med er.